melodicrocktips

Richie Kotzen stötte jag på i början av 90-talet då han var medlem i Poison en skiva som inte låter det klassiska Poison utan bättre. Här är en gitarrist som verkligen kan spela både med fart och känsla det är inte alla förunnat.

Skivans namn är "Native tounge" och innehöll hitlåten Stand som fick en hel del speltid på MTV. Kotzen skulle dock inte bli långvarig i gruppen då han hade problem att vara lojal mot sina bandmedlemmar och hoppade i säng med en kollegas flickvän.

Efter att Kotzen kickades bildade han egna gruppen Mother heads family reunion som släppte en riktigt bra skiva. Det var här jag upptäckte att Kotzen faktiskt har en riktigt bra röst, riv i rösten. Trots kvaliten på skivan skulle det dröja ända till 2008 innan det kom en uppföljare, också den bra men inte lika vass.

Efter några år på egna ben fick han erbjudande att gå med i Mr. Big men jag måste erkänna att jag inte alls har koll på denna era av Mr. Big, dock tänker jag kolla upp det ordentligt eftersom Eric Martin har en riktigt skön röst.

Att han fick erbjudanden att gå med i redan etablerade grupper är inte så konstigt om man lyssnar på hans sätt att spela. Innan jobbet i Poison hade han nämligen hunnit jobba som soloartist ett par år och nu efter ytterligare några år var det alltså dags för nytt band.

Finns det något negativt att säga om Kotzen är det väl att han ibland har lite väl bråttom och glömmer av att spela lite mer på känsla framför sina 180 knyck. Därför vill jag tipsa om plattan Into the black som jag anser skall finnas med i var männsikas skivsamling. Här finner vi alla elementen på Richie Kotzen's samvete:

Gitarrspel med både känsla och fart, här finns bluesen ,funken, rocken och framförallt en själfull röst med både riv och känsla. Sa jag förresten att killen har en skön känsla...